Hur vi andas och Mitt misstag

Innan jag började plugga till yogalärare sommaren 2019 så hade jag hört "diafragman är den viktigaste adningsmuskeln", men inte tänkt något mer på det. Jag hade inte tänk alls på hur jag trodde att det gick till när man andas, eftersom det inte var något som hade intresserat mig förut. 

Jag är verkligen ingen allvetare på något sätt, en mindre allmänbildad människa än mig får man leta efter (hejdå vinster i trivial pursuit!).

Jag har väldigt lätt för att lära mig nya saker, men jag måste vara intresserad av något för att kunna lära mig det, annars åker det in i ena örat och ut genom andra. Men är jag intresserad av ett område så lär jag mig istället ALLT om det. 

Om jag tänker tillbaka på vad jag trodde om andning, så tror jag att jag tänkte att man andades med lungorna-att det var andningen i sig som styrde andningen. Om ni förstår hur jag menar? Jag visste att det fanns en muskel som hette diafragma, men jag hade ingen aning om att det var en muskel som GJORDE att vi andas. 

Efter min yogalärarutbildning (där vi pratade jättemycket om människokroppen), och efter att ha pluggat Biologi 1-2 (på gymnasienivå) och två kurser på två olika högskolor i Anatomi & Fysiologi, så ska jag nu förenklat berätta vad jag har lärt mig:

Vi andas in luft genom näsan eller munnen. Att andas genom näsan är att föredra, då det i näsan finns flimmerhår som renar luften vi andas in på större partiklar (flimmerhår finns även i luftstrupen). I näshålan finns också mycket blodkärl som värmer upp och fuktar luften vi andas in.

Att luften fuktas är viktigt för att inte de nedre delarna av luftvägarna ska torkas ut. På så sätt skyddas de nedre luftvägarna bättre än genom att vi andas med munnen. Att andas genom munnen fuktar också luften, men det skyddar inte lika effektivt som när vi andas genom näsan. 

Sen passerar luften svaljet, struphuvudet och luftstrupen. Luftstrupen håller upp sin form då den är uppbyggd av flera broskringar. 

När luften kommer ner till lungorna så delas luftstrupen upp i två bronker som går in i varsin lunga. Brokerna förgrenas sedan i mindre och mindre förgreningar tills de till slut inte innehåller brosk längre och kallas då bronkioler. Bronkiolerna förgrenar sig också och mynnar ut i alveoler.

Alveoler är som små blåsor (som klasar av vindruvor) som hänger ut från bronkiolerna. Det är i alveolerna som gasutbytet sker, alltså att kroppen tar in syre och släpper ifrån sig koldioxid. Runt alveolerna sitter väldigt tunna blodkärl som heter kapillärer som har med sig blod med koldioxid till lungorna som diffunderar in i alveolerna och syre diffunderar ut till blodet. 

"Diffusion är den spontana spridningsprocess som äger rum när något, oftast gaser eller vätskor, med en egenskap skilt från omgivningen sprids, blandas och jämnas ut."

(Från wikipedia)

MEN nu till det viktigaste och det jag ville komma till: 

Lungorna är omgivna av lungsäckar. De här säckarna är bara öppna där bronkerna går in i lungorna. Det är lungsäckarna som gör att vi kan ta in luft i lungorna. Lungsäckarna sitter på undersidan fast mot ovansidan av diafragman.

Diafragman är (som ni kanske har hört) den viktigaste andningsmuskeln! Det är på grund av diafragman som vi kan andas!

Det är genom att diafragman kontraheras (spänns) och dras neråt som gör att vi kan ta in luft i lungorna. Det är INTE så att lungorna i sig är som en fläkt som automatiskt får in luft av sig själv. Musklerna mellan revbenen kontraheras också vilket gör att revbenen kommer att lyftas.

När diafragman sänks och revbenen lyfts kommer vi att få mer yta i brösthålan. När vi får mer yta i brösthålan sänks trycket och luft kommer att strömma in från atmosfären=VI ANDAS IN. 

När diafragman och musklerna mellan revbenen slappnar av så blir det mindre yta i brösthålan. Detta kommer att göra så att trycket ökar och att luft kommer att strömma ut från lungorna till atmosfären=VI ANDAS UT. 

Det här betyder att utandning är en helt passiv rörelse. Inga muskler behöver kontraheras (spännas) för att vi ska kunna andas ut. 

I yogan brukar man ofta prata om att utandningen gärna ska vara längre än inandningen. Att man gärna ska räkna till 4 på inadning och till 6 på utandning. Det är ett sätt att hjälpa kroppen att slappna av och stötta det parasympatiska nervsystemet.

Mer om nervsystemet kan du läsa i detta blogginlägg. 

I framtiden kommer det att komma fler blogginlägg om andning och tips på fler andningsövningar. Men jag hoppas att du med det här inlägget kanske har lärt dig något nytt om hur vi andas. 

 Vill du redan nu få tips på fler andningsövningar så finns det ett antal både andningsövningar och teori om andning i mitt MEDLEMSKAP. 

Vill du lära dig mer om människokroppen så skulle jag rekommendera Agne Paulssons Youtubekanal. Den har jag använt mig mycket av i mina anatomi och biologikurser, och har hjälpt mig enormt. Han förklarar på ett fantastiskt sätt från början så man inte behöver ha några förkunskaper, till ganska komplicerade saker.